Alaistaitaja ei leiki puukkohippaa
Pysähdymme harvoin miettimään millaisia olemme työntekijöinä. Työporukan kahvikeskustelussa eksytään helposti esimiehen toiminnan haukkumiseen. ”Minä tekisin työni paljon paremmin, mutta kun meillä on niin surkea pomo...” Ja pyh. Yksikään työntekijä ei saa käyttäytyä muita kohtaan häiritsevästi tai epäasiallisesti. Niin määräävät työsopimuslaki, työturvallisuuslaki, ja maalaisjärki.
Hyvä alaistaitaja ymmärtää oman ja esimiehensä merkityksen omassa työssään. Hän ei nyökyttele esimiehelleen kuuliaisen näköisenä ja puukota tätä heti lammasmaisesti selkään. Ei sittenkään, kun työpaikan epävirallinen laumanjohtaja yllyttää kollegoitaan esimiehen henkiseen salamurhaan.
Alaistaidoilla parempaa laatua
On toki totta, että työntekijän on vaikea kehittää ja toteuttaa työtään huonon esimiehen alaisuudessa. Mutta kolikolla on myös kääntöpuoli. Huippuesimieskään ei voi mitään, jos hänen työntekijänsä on alaistaidoiltaan kuin tielle jämähtänyt aasi.
Tutkimuksista tiedetään, että alaistaidoilla on selvä yhteys työhyvinvointiin ja työn tuottavuuteen. Sujuvat työyhteisötaidot parantavat työn laatua. Ne tehostavat ajankäyttöä ja auttavat pärjäämään työelämän hurlumheissä. Pelkästään esimiestä sparraamalla ei saavuteta yhtä hyviä tuloksia. Kysymys kuuluukin, mitä jokainen voi itse tehdä tullakseen johdetuksi hyvin.
Alaistaitaja, ei alamainen
Hyväksi alaistaitajaksi tullaan, ei synnytä. Lähtökohtana kehittymiselle on kaikkia arvostava ja kohtelias käytös työpaikalla. On sisäistettävä oma perustehtävänsä ja perehdyttävä esimiehen tehtäviin vaatimatta niiltä kohtuuttomia.
Tiimipelaajana työntekijältä odotetaan vastuunkantamista, työtapojen läpinäkyvyyttä ja vaivatonta kriittisen palautteen vastaanottokykyä. Tähän asti kaikki on ihan selvää. Eikö?
Huippuun hiottu alaistaitaja sietää työkavereiden erilaisuutta ja erehdyksiä, eikä mene henkilökohtaisuuksiin ristiriitatilanteissa. Hän antaa työyhteisössä tilaa muille ja joustaa tarvittaessa itse eli ymmärtää omat rajansa työtiimin jäsenenä. Vaikuttaa kohtuullisen helpolta.
Työyhteisön ylä- ja alamäessä
Reiluna työkaverina alaistaitaja luo yhteishenkeä ja kannustaa työkavereitaan ja esimiestään huippusuorituksiin. Alaistaitajaa on helppo johtaa, mutta hän ei kuitenkaan suostu työpaikan heittopussiksi. Vaatiessaan kannustusta, tasapuolista kohtelua ja yhteistyöhalukkuutta, hän toimii itse niissä hyvänä esimerkkinä.
Hyvän alaistaitajan ominaisuuksia lukiessa moni tuntee piston sydämessään. Työvuosien karttuessa itsestään selvät asiat ovat unohtuneet. Moni työssä jaksamista kuormittava ristiriitatilanne johtuu työpaikalla juuri siitä.
Työssä jaksamisen luennollani hyvistä alaistaidoista puhuminen tulee työntekijöille eteen monesti aivan kuin puun takaa. Silloin on ajauduttu miettimään työkavereiden työstä suoriutumista oman ajattelun muuttamisen sijasta.
Paitsi silloin, kun työpaikalla jo ollaan hyviä alaistaitajia. Niissä työyhteisöissä työkavereita ja esimiehiä kannatellaan niin hyvän kuin pahankin edessä. Toimintatapa on jokaiselle itsestään selvä, koska se on sovittu työpaikan psykologisessa työsopimuksessa.
Seuraa ja kommentoi blogia tai lähetä sivun linkki kavereillesi.
Mainion Facebook-sivulle pääset tästä.
__________________________________________
Arbetstagarkunnig i gott och ont
”Igen en fullständigt onödig reform! Jag tänker faktiskt inte ändra mitt arbetssätt bara för att min chef är en idiot!” Låter det bekant?
Den som behärskar arbetstagarkunskaper sätter inte en dolk i ryggen på andra
Vi stannar sällan upp för att begrunda hurdana vi är som arbetstagare. Arbetstagarnas kaffebordsdiskussioner leder lätt till kritik beträffande förmannens sätt att fungera. ”Jag skulle utföra jobbet mycket bättre, men när chefen är så eländig…” Pyttsan heller. Inte en enda arbetstagare får bete sig störande eller osakligt gentemot andra. Så stipulerar arbetsavtalslagen, arbetarskyddslagen och ja, bondförnuftet
Den arbetstagare som behärskar arbetstagarkunskaper förstår sin egen och sin förmans betydelse i sitt arbete. Arbetstagaren nickar inte lydigt inför sin förman och hugger sedan i sin feghet dolken i ryggen vid första bästa tillfälle. Inte ens då när arbetsplatsens inofficiella ledare uppmuntrar sina kolleger att mentalt lönnmörda chefen.
Arbetstagarkunskaper ger bättre resultat
Det är ett faktum att arbetstagaren under ledningen av en dålig chef har svårt att utveckla och förverkliga sitt jobb. Men myntet har två sidor. En toppchef är handlingsförlamad om arbetstagarens arbetstagarkunskaper är lik en åsna som stampar på stället.
Enligt forskningar har arbetstagarkunskaper en tydlig koppling till välbefinnande i arbetet och arbetets produktivitet. Smidiga medarbetarkunskaper förbättrar arbetskvaliteten. De effektiverar tidsanvändningen och hjälper oss att reda oss i arbetslivets stök och jäkt. För att nå goda resultat räcker det inte att enbart stöda förmannen. Frågan lyder, vad kan var och en göra för att chefen skall kunna leda väl?
Arbetstagarkunnig, inte underordnad
Ingen föds med goda arbetstagarkunskaper, men arbetstagarkunskaper kan utvecklas. Utgångspunkten för utvecklingen är ett uppskattande och artigt uppförande gentemot alla på arbetsplatsen. Man bör inse vilken grunduppgift man har och bekanta sig med förmannens arbetsuppgifter utan att förvänta sig orimliga prestationer.
Arbetstagare förväntas vara teamspelare, ansvarstagande, använda sig av genomskådliga arbetssätt och ha en förmåga att emotta kritisk respons utan att känna obehag. Hittills är allt klart, eller hur?
En arbetstagare som har strålande arbetstagarkunskaper tolererar det faktum att kolleger är olika och att de ibland misstar sig. Denna arbetstagare attackerar inte personliga egenskaper i konfliktsituationer utan ger utrymme för andra i arbetsgemenskapen och är flexibel. Hon förstår sina egna gränser som en medlem i arbetsgemenskapen. Verkar rimligt.
I arbetsgemenskapens upp- och nedförsbacke
En hygglig arbetskompis med goda arbetstagarkunskaper skapar samhörighet och uppmuntrar sina kolleger och sin förman till goda prestationer. En sådan arbetstagare är lätt att leda men hon vägrar bli en dörrmatta. Då hon kräver uppmuntran, jämlik behandling och samarbetsvilja fungerar hon även själv som ett gott exempel av dito.
Då man läser om vilka egenskaper definierar en arbetstagare som besitter goda arbetstagarkunskaper känner många ett sting i hjärtat. Ju längre vi arbetat desto lättare faller självklarheter i glömska. Många belastande konfliktsituationer på arbetsplatser beror just på detta.
Under mina föreläsningar där jag talar om ork i arbetet, kommer diskussionen om arbetstagarkunskaper ofta som en överraskning för arbetstagarna. Då har man drivits till att fundera hur kolleger klarar av arbetet istället för att försöka förändra egna tankesätt. Med undantag av arbetsplatser, där man redan innehar goda arbetstagarkunskaper. I dylika arbetsgemenskaper bär man upp kolleger och förmän i gott och ont. Handlingssätten är självklara för alla eftersom det är så överenskommet i arbetsplatsen psykologiska arbetsavtal.
Svensk översättning av texten: Pia Fredriksson.
Följa och kommentera på bloggen eller skicka sidan länken till dina vänner.
Mainio Facebook-sida? Klicka här.